NÄTHAT. Vem och vad avgör vad som är rimligt? Vad som är skämt och satir eller ett hot? Kan någon garantera att lagar inte missbrukas för att tysta kritiska röster.
År 2012 publicerade Petterssons nedanstående bild, vilket föranledde en anmälan för hets mot folkgrupp. Enligt polisen var det den Eskilstunastyrda lokaltidningen som lämnade in anmälan. Åklagaren var dock klokare än lokaltidningsredaktionen och slängde anmälan i papperskorgen. Jag har funderat på att byta ut texten nederst till höger mot journalist men vill inte vara elak.
Exempel på näthat är många, och det finns flera organisationer som jagar folk och ibland lyckas fälla någon för hets mot folkgrupp. Detta tar enorma resurser från det rättssystem som inte har resurser att utreda grova gruppvåldtäkter.
Nåväl, det är en skum lagstiftning. Två bilder nedan, den ena har hamnat i rättssystemet för hets mot folkgrupp efter att ha publicerats på Facebook. Den andra som publicerades i tidningar över hela landet och symboliskt skulle utrota en grupp människor med insektsgift var humor och satir. Alltså inget åtal.
Anar någon en linje i detta?
En av männen bakom ”Näthatsgranskaren” är Tomas Åberg, tidigare Bergström och före detta polis som hyllas för sina insatser. Om Tomas kan ni läsa på Nya Tider, och Demokratbloggen, det tycker jag är kul, för Tomas som får statsbidrag för att granska andra tål säkert att granskas…
