INVANDRING. Den grupp i samhället som utan tvekan är mest problematisk vad gäller brottslighet, våld och otrygghet är män i brottsaktiv ålder, 15-44 år. Där finns testosteronet och våldspotentialen.
Hur denna grupp är sammansatt och beter sig har avgörande betydelse för tryggheten och stabiliteten i samhället. Därför är det intressant att titta på hur gruppen ser ut och hur/om den förändras över tid. Extra intressant är den mest brottsaktiva delen av denna grupp, de utrikes födda. De har en högre brottsaktivitet än de svenskfödda, i synnerhet när det gäller grova våldsbrott och sexualbrott.
Nedan visas hur andelen utrikes födda män i gruppen män i brottsaktiv ålder har förändrats under perioden 1970-2017. Observera att de sista åren inte rör sig om femårsintervall.
En väsentlig sak som inte framgår i tabellen är sammansättningen. Den har betydelse, eftersom brottsaktiviteten varierar bland invandrarna. Invandrare från övriga Norden har en förhållandevis låg brottsaktivitet, och de har under många år varit en betydande del av invandrarpopulationen. 1970 utgjorde män från de övriga nordiska länderna en majoritet, 57,6 procent, av den utrikesfödda populationen i denna åldersgrupp. 2017 utgör de 4 procent.
Statistiken från 1970 är inte lika heltäckande som för 2017, men Nordens och Afrika/Asiens procentandelar är exakta. Dessa två ursprungsområden har som synes bytt plats.
Antalet män har förstås också stor betydelse. 1970 fanns det 172 039 utrikes födda män i åldersgruppen 15-44 år. 2017 har det stigit till nästan en halv miljon, 491 488.
Frågan är om något annat land, frivilligt och i fredstid, har förändrat sin demografiska sammansättning så dramatiskt och på så kort tid som Sverige har gjort de senaste tolv åren mellan 2005 och 2017.
-Pettersson undrar Liksom Affe om en generation verkligen har rätten att förändra sitt lands befolkningssammansättning i grunden? Förvaltar vi arvet från tidigare generationer och lämnar vi, som sig bör, över landet i ett lika bra eller bättre skick till nästa generation?