av Burak Bekdil • 24 mars, 2019
- Den 7 mars sa den turkiska presidenten Recep Tayyip Erdoğan att Turkiet aldrig skulle dra sig ur avtalet med S-400-missilerna med Ryssland. Han tillade även att Ankara kanske senare skulle undersöka möjligheten att köpa de mer avancerade S-500-systemen som nu är under konstruktion i Ryssland.
- Med S-400-avtalet säger Turkiet helt enkelt till sina teoretiska västerländska allierade att det ser ”dem” och ”inte Ryssland” som ett säkerhetshot. Med tanke på att Ryssland i mångt och mycket anses vara ett säkerhetshot mot NATO så uppmanar Turkiets udda ställningstagande till ifrågasättande av dess officiella NATO-identitet.
- Turkiet har NATO:s andra största armé, och dess militära kärleksaffär med Ryssland må vara i sin linda nu, men den underminerar NATO:s militärt avskräckande syfte mot Ryssland.
Den 17 september 1950, för över 68 år sedan, lämnade den första turkiska brigaden Mersins hamn på Medelhavets kust och anlände sedan, 26 dagar senare, i Busan i Korea. Turkiet var det första landet, efter USA, som svarade på FN:s uppmaning till militärt bistånd i Sydkorea efter att norr gått till angrepp samma år. Turkiet skickade fyra brigader (totalt 21 212 soldater) till ett land som ligger 7 785 km bort. I slutet av Koreakriget hade Turkiet förlorat 741 soldater som dödats i strid. FN:s minneskyrkogård i Busan hyser 462 turkiska soldater.
